Hemma är jag sedan några veckor. Jag har ätit lakritsglass (det har jag saknat), sett vänner, varit vid villan och fått stickor i foten av att gå barfota.. och sånt som hör till då man kommer hem till Finland.

Efter en äcklig flytt och en loppisrunda börjar min lägenhet nästan vara beboelig också.
Så nu tänkte jag försöka sammanfatta lite.

Saker jag saknar väldigt mycket är människorna. Att gå och ringa på dörren på Pfeilgasse. Att fira Shabbath nästan varje lördag bara för att umgås och laga middag med en god vän. Att något alltid händer. Att man kunde hoppa på en spårvagn och bara det är kul, för att man ser något nytt. Att inget man läser eller gör känns onödigt, för det är på tyska och allt man gör är till ens egen fördel. Att se en film eller läsa en tråkig skoltext var motiverande, för det var på tyska, och man lärde sig något av allt.

Vad jag har lärt mig är massor. Framför allt kanske att ta vara på tiden för att den var så väldigt värdefull då.

Det jag tänker om bloggen nu är att det har varit stundvis roligt och stundvis lite onödigt. När det hände som mest och roligaste saker har jag ändå inte bloggat. Bloggen skulle inte ha haft en positiv inverkan om jag inte kunnat njuta av stunderna utan att ta fram kameran. Väldigt mycket har lämnat utanför bloggen. Men det har varit kul att reflektera över året, skriva och att försöka lära sig ta finare foton.

och i framtiden lägger jag nog ner. Vem vet kanske det dyker upp en blogg i ny form sen. Men först måste jag isåfall hitta lösningar till vad man riktigt ska blogga om utan att känna sig utelämnad. Jag har svårt att skriva om mig själv (jag är helt enkelt lite för hemlig av mig), och om jag sätter ut bilder av mitt hem känns även det för mig för privat. Och människorna runt mig vill jag vara försiktiga med och inte lämna ut på bild om dom inte själva valt det. Allt detta har också varit ett dilemma under året. Jag har inte bestämt mig ännu för om jag ska stänga bloggen helt och ta bort allt, eller eventuellt hålla kvar den om jag i framtiden vill blogga om någon ny resa.

Ni som har läst... Kul att ni har läst! Även om jag ibland dött av nyfikenhet då jag bara vet om några av er och har haft en del andra läsare som jag inte har någon aning om vem ni är. Tack för mig och hej på er!

Nu slutar jag! Ha en skön sommar!

fick just veta att jag fick bästa vitsordet  i en vetenskaplig text jag skrev på tyska för ett tag sen!
alles tycks vara möglich..

jihoo!

Två saker som absolut inte har något med varandra att göra. Den första är en teburk jag hittade på Naschmarkt idag, blev helt begeistrad.
Den andra är en hiss.. har ni nånsin sett en så vacker hiss? Wien är ju nog staden med dom vackra byggnaderna helt klart.

Nu "blir" det ganska tyst. Super värdefull och dyrbar tid den här sista tiden. Ska inte slösas bort framför datorn. Den tiden jag sitter framför datorn kommer ändå att vara helt tillräcklig. Med ett krampaktigt grepp om ordboken och en jagad blick kommer jag att sitta med öppna word-dokument och tänka på den dyrbara wien-tiden som rinner iväg.

Idag hade jag sista tillfället i kursen "Autobiografi i konst och film" på Angewandte. Och idag presenterade alla sina arbeten. En man hade gjort sin autobiografi i form av en ljudfil, och placerat ut en diktafon i smyg i rummet där hans mormor och morfar och andra släktingar satt och diskuterade barnbarnen efter att de gått och lagt sig. Sen klippte han ihop alla snuttar som handlade om honom. Kanske något man borde börja med?

 




Jag tycker om dom här fotona. Kvällssol, nästan ensam i metron, och dom fina kullarna som ramar in stan. Stillhet i staden på något sätt. Det var på vägen från Donauinsel (en ö mitt i Donau) för ett tag sedan.

Borde egentligen skriva skolarbete men snart tror jag att jag drar hit istället. Parken bakom huset känns farligt nära. Eller möjligtvis på en loppisrunda till Naschmarkt.
Ha en trevlig helg hörni!

Visste ni att filmen Eyes Wide Shut är baserad på en novell som utspelar sig i Wien och är skriven på 20-talet?

På några dagar har jag läst halva boken och måste säga att den hittills är jävligt bra. Man kan riktigt känna stämningen av det gamla Wien. Och jag älskar då huvudpersonerna bor i Josefstadt*, eftersom jag rör mig där nästan dagligen. Då han beskriver var dom bor och vart dom går ser jag miljön framför mig. Jag har ju inte läst ut boken ännu och det är för tidigt att rekommendera den, men äh, jag gör det ändå. För stämningen.

*Jag bor i sjunde distriktet (bästa!) men på gränsen till åttonde- Josefstadt.

Finland anses ju vara ett föredöme på många sätt och vis, och här tycks det som att man är fascinerad av vårt land.

Men inom ett område... ibland känns det som att Finland är ett kultur u-land. Till exempel på en lördagskväll om man vill se människor? Alla caféer stänger ju kring klockan åtta, så vad finns egentligen för alternativ till krogen? Om man vill se människor i en miljö utan fulla människor? Och så pratar man om att alkoholkulturen är sned.

Många saker är bra med vårt land, men det där extra som erbjuds, utöver behoven, kan jag tycka saknas. Det bidrar ju också till livskvalitét.

Fast det kanske är lite bättre i större städer?

Aj aj, nu har jag varit slö igen, med att blogga.
Jag kompenserar med lite ultraturistiga bilder från Schönbrunn, alla turisters älskling.


 

 
Ja himmel vad turistigt. Men faktum är att slottsparken Schönbrunn är en av saker jag skulle rekommendera åt folk som frågar efter Wien-tips. Jag tycker inte att det är överskattat utan snarare imponerande faktiskt.

har någon tips på tyskspråkig litteratur så säg så hemskt gärna till!

Hittills har jag läst en dålig bok, en bra bok, och en halv bok på tyska.

Sen tittar jag ofta, nästan varje dag på tyska/tyskdubbade filmer. Så om någon har sett en bra film på sistone, vilken som helst, så kan ni också gärna tipsa. Igår såg jag The tourist och hatade den. Angelina Jolie var minst lika mycket robot som i Tomb Raider.